Robert Nilsson är upphovsrättsjurist i grunden och arbetar som kansliråd vid Kulturdepartementet. Där han bland annat representerar Sverige i förhandlingar med EU-rådets arbetsgrupp för kultur (Culture affairs Commitee). Det handlar exempelvis om att delta i budgetförhandlingen om Kreativa Europa – EU:s nya kulturprogram 2014-2020. Robert är också ansvarig på departementet för frågor gällande den kulturella och kreativa sektorn och närliggande frågor som innovation och attraktionskraft.
Hur ser du på det svenska kulturlivets intresse för Kreativa Europa-programmet och Europafrågorna generellt?
Jag uppfattar tydliga tecken om att intresset och nyfikenheten är stor! Programmet har ju precis gått igång sedan den 1 januari i år och signalerna från både Filminstitutet och Kulturrådet som organiserar kontakt- och informationspunkter för programmet bekräftar den bilden. Även andra aktörer jag talar med vittnar om en mycket högre aktivitet än vad som tidigare var fallet med det gamla programmet.
Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) är slut. Vad skulle du vilja säga till personer ute i kommuner och regioner som arbetat med projekt som har avslutats eller är på väg att avslutas?
Släpp inte taget! KKN-frågorna är definitivt inte någon dagsslända.
Handlingsplanen var aldrig tänkt att ha en permanent funktion. Istället var det en katalysator för att främja etableringen, diskussionen, och kunskapen kring vad vi kallar de kulturella och kreativa näringarna. Det syftet uppfylldes väl. En ytterligare positiv, och för den fortsatta utvecklingen avgörande effekt av handlingsplanen, var att myndigheter från kulturområdet och näringsområdena fördes samman i arbetsprocesser och samarbeten som i sig är oerhört viktiga när sammanhangen och faktorerna för KKN-sektorn ska identifieras och prövas.
Om handlingsplanen var steg ett. Så befinner vi oss nu i steg två där begreppen mer har etablerats i myndighetsstrukturerna. Och därmed rör vi oss mot en situation där kulturen och de kreativa näringarna tas på allvar och vinner alltmer respekt inom nya områden och samhällssektorer.
Du har berättat att i Europasammanhang säger ni ‘kulturella och kreativa sektorn’, inte ‘industries’, det vill säga ‘näringar’. Vi gillar ju själv det. Tycker du att allt fler bör ta efter i Sverige?
Begreppsändringen inom EU till sektor istället för industri har till avsikt att balansera helheten bättre. Det vill säga mellan den kulturella kärnan och den industriella verksamheten. Det har varit en klok förändring som nyanserar definitionen och som inte skapar utestängande avgränsningar. I svenska språket är ju begreppet näring inte lika avgränsande som begreppet industry på engelska. Men samtidigt är det viktigt att vi kan behålla en öppenhet i definitionerna. Eftersom vi rör oss i ett fält där vi måste vara ödmjuka för att utveckling och kreativitet skapar helt nya verksamheter och innovationer på kulturell och konstnärlig grund, och i en takt och form som vi inte traditionellt varit vana med.
I vilken del av Europa sker mest spännande saker nu när det gäller initiativ inom kulturen? Vart ska vi åka om vi vill lära oss något?
Det finns så många spännande områden. Till exempel Essen i Ruhr som utifrån en helhetssyn på den kulturella och kreativa sektorns potential lyckats lyfta ett avstannat och uppgivet industrisamhälle och skapa både tillväxt och framtidstro.
Samtidigt är det viktigt att lyfta den viktiga funktionen som nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte har för den fortsatta utvecklingen, både nationellt och internationellt.
Du jobbar med ett projekt som innefattar Ryssland också. Vad tar ni fasta på där?
Northern Dimension Partnership on Culture (NDPC), är ett samarbete inom arbetet med ”Den Nordliga dimensionen”, en gemensam politik som delas av fyra likställda parter: EU, Island, Norge och Ryssland. I samarbetet har man valt att fokusera på kulturella och kreativa näringar i regionen. Detta sker genom att belysa den sektoröverskridande karaktären hos de kulturella och kreativa näringrna och genom att organisera möten och seminarier för att sammanföra intressenter såsom entreprenörer, finansiärer, tjänstemän med fler.
